|
Hypotyreos-
diagnos och behandling
Diagnos
Dagens helt dominerande metod för att ställa diagnos på hypotyreos är att ta ett blodprov, där halterna av sköldkörtelhormonen tyroxin/T4 och TSH undersöks.
Låga halter av tyroxin/T4 (fritt T4) tillsammans med en för hög halt av TSH gör att man får diagnosen hypotyreos.
Innan det fanns andra metoder för att konstatera sjukdomen så var det läkarens skicklighet i att urskilja och bedöma symtom som gav diagnosen. Genom utbildning och erfarenhet lärde sig läkaren att känna igen de symtom som sammantaget gav bilden av en alltför låg ämnesomsättning.
Sedan kom metoden med att samla urin under ett dygn och mäta sköldkörtelnivåerna i urinen. Idag verkar detta bara göras av ett privat företag som skickar proverna till laboratorium utomlands.
Idag verkar det vara så att för de allra flesta läkare är det blodproven som räknas och om de visar värden som ligger inom referens, kan det vara svårt för patienten att få hjälp även om symtomen är tydliga. Det enda symtom som är unikt för hypotyreos är myxödem och det verkar inte ens ingå i utbildningen för blivande läkare, åtminstone inte på alla lärosäten.
I forskningssyfte har en svensk läkare använt sig av ryggmärgsprov för att bedöma halten av sköldkörtelhormon hos några patienter som inte blivit hjälpta trots gängse behandling.
Han har då upptäckt att även om det finns tillräckligt med sköldkörtelhormon i blodet, så innebar det inte att det fanns tillräckligt i hjärnan och nervsystemet. Kanske kan detta leda till andra diagnosmetoder framöver?
Vad visar proverna?
Förenklat kan man beskriva processen så här: När halten av T4 har blivit för låg i blodet ger hypofysen signal om att halten av TSH skall ökas i blodet. Den högre TSH-halten är i sin tur en signal till sköldkörteln om att den skall producera mer T4. Är sköldkörteln frisk så ökar då halten av T4 i blodet och TSH-halten kan minskas igen.
Vid hypotyreos har sköldkörteln inte möjlighet att öka halten av T4 tillräckligt mycket och därför blir halten av TSH liggande på en hög nivå.
Ju högre halt av TSH, desto sjukare patient enligt skolmedicinen, men i och med de de möjligheter Internet inneburit för den drabbade att själv söka efter kunskap och träffa andra med liknande problem har det blivit uppenbart att TSH-värdet inte är det "sanna" mått som det utger sig för att vara.
En orsak har varit att referensvärdet har varit allt för generöst och friskförklarat drabbade som inte har kunnat få behandling förrän deras blodvärden blivit sämre. Att referensvärdet varierat kraftigt både mellan olika laboratorier, olika landsting och över tid gör det tydligt att det är ett trubbigt verktyg för läkarnas diagnostisering.
Varken halten av TSH eller T4 säger egentligen så mycket om graden av sjukdom, vilket många som blivit friskförklarade med "fina värden" kan vittna om.
Det T4 som finns i blodet skall nämligen omvandlas till hormonet trijodthyronin/T3 i kroppen. T3 tas det sällan prov på eftersom bristen inte syns förrän ganska sent i sjukdomsutvecklingen och läkarna ofta anser att det inte tillför något.
T3 är det "aktiva" hormonet och det skall ta sig in i de enskilda cellerna där ämnesomsättningen sker. Ny svensk forskning har just kunnat visa på att det T3 som omvandlas från Levaxin kan ha problem att ta sig igenom blodhjärnbarriären och att halterna i hjärnan och nervsystemet därför kan vara fortsatt låga, trots att halten i blodet har återgått till det normala. Detta ger en viss upprättelse till alla de patienter som blivit förklarade friska eller "euthyroida" trots att alla besvär kvarstår!
Den vanligaste orsaken till hypotyreos är en autoimmun inflammation, dvs att kroppens försvar attackerar den egna sköldkörteln. För att ta reda på om detta är orsaken kan man testa om det finns en viss typ av antikroppar - antikroppar mot tyreoideaperoxidas, TPO-antikroppar.
Från hösten 2009 skall det förhoppningsvis vara lättare att få en diagnos, då en av Sveriges ledande endokrinologer nu rekommenderar att behandling skall kunna prövas för de patienter som har symtom och som har ett referensvärde på över ca 2,5.
Detta är positivt för den stora grupp som tidigare varit tvungna att invänta ytterligare försämring och ett TSH-värde på minst 4, 5 eller till och med 10 innan de fått pröva behandling!
Trots sänkningen kommer det fortfarande att finnas patienter som blir utan den behandling som skulle kunna ge dem tillbaka hälsan och livskvaliteten, men det är absolut ett steg åt rätt håll!
1177: TSH
Webbdoktorn, svenska YLE i Finland: T4 och TSH- vad betyder de?
Hypo2.info: Ny TSH-gräns
Medicinsk access: Hög tid att förbättra hypotyreosvården
Behandling och egenvård
Levaxin/T4
Hypotyreos behandlas med läkemedel som skall kompensera för den låga eller uteblivna produktionen av sköldkörtelhormon.
Den medicin som oftast används heter Levaxin och innehåller syntetiskt tyroxin, T4, som skall omvandlas till det mer aktiva hormonet trijodtyronin, T3, i kroppen. Läkemedlet Euthyrox innehåller samma substans.
Behandlingen inleds med en låg dos som sedan höjs successivt, oftast var fjärde till var sjätte vecka, tills man kommer upp i den dos som är lagom för patienten.
Vilken dos som är lagom skall avgöras dels av hur man mår av behandlingen, dels genom att läkaren regelbundet mäter hormonhalten i blodet. Tyvärr har alltför många erfarenheten att blodproverna tillmäts en allt för stor betydelse och att den kliniska bedömningen och patientens uppgifter om den egna statusen inte ges samma tyngd. Detta är ett problem då hormonnivåerna i blodet relativt snabbt återställs, men inte säger någonting alls om hur mycket av dem som kroppen klarar av att tillgodogöra sig.
Vissa läkare verkar också nöja sig med att TSH-värdet åter hamnar "inom referens", medan en välkänd endokrionolog har gett utryck för att man bör sträva efter att komma ner till 1,0 (0,5-2,0) enligt en artikel från Primärvårdsnytt nedan.
Det blir inte enklare av att det är en ganska långsam process att öka nivåerna i cellerna där effekten visar sig. Det kan dröja 6-12 månader efter det att blodproverna visat normala värden, innan patienten känner av förbättringen fullt ut och har tillgång till en normal hjärnfunktion igen- och detta under förutsättning att kroppen alls kan utnyttja tillskottet som nu cirkulerar i blodet.
Om allt fungerar som det skall och man kommit upp i en dos som är lagom, det vill säga att värdena åter är normala och att symtomen gått tillbaka, brukar det räcka med att man går på kontroll ungefär en gång om året eller vartannat år för att kontrollera sina sköldkörtelvärden och kontrollera sköldkörtelns status.
Läkarna verkar ofta anse att "fallet är avslutat" eller med läkarens ord "patienten är euthyroid" redan när hormonnivåerna i blodet nått en önskvärd siffra, vilket har gjort att många patienter har upptäckt att det är bra att vara påläst och inte ge sig om man fortfarande har symtomen kvar och inte har fått den lindring man borde fått.
1177: Läkemedel vid hypotyreos
1177: Levaxin
1177: Euthyrox
Fass om Levaxin
Fass om Euthyrox
Thyroid.se om Levaxin
Läkemedelsverkets produktresumé: Levaxin
Nycomed om Levaxin
Nycomed: Behandling med sköldkörtelhormon (broschyr i pdf)
Thyroid.se, mars 2005: Hur behandlar vi hypotyreos idag ? Är det någon skillnad på olika preparat? Blir alla bra?
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd: Hypotyreos
Hypo2.info: Artikel om TSH ur Primärvårdsnytt
Hypo2.info: Går du på Levaxin men har fortfarande symtom?
Liothyronin/T3
Under lång tid har standardmedicinen varit Levaxin/T4. Patienter som inte blivit bättre trots medicineringen, har ofta bara fått besked om att blodproverna visar att allt är "bra" och att det kan ta tid innan full effekt uppnås. Så är det och många verkar få god hjälp av Levaxinet när dosen väl är inställd och kroppen haft tid att återhämta sig från de låga hormonnivåerna.
Tyvärr är inte Levaxinet det universalmedel som sjukvården valt att tro och många verkar fortsätta att må dåligt även efter flera år med "bra" värden i blodet.
Detta kan bero på att T4 är en sorts lagringshormon som i kroppen skall omvandlas till T3 som är det aktiva hormonet som skall höja cellernas ämnesomsättning. Särskilt för hjärnan är detta viktigt, eftersom där finns stora mängder av T3-receptorer. Kanske skulle detta kunna vara förklaringen till att så många fortsätter att vara "hjärntrötta" trots behandling?
Det har funnits olika teorier om varför Levaxinet inte fungerar för alla och att det skulle kunna vara så att vissa inte klarar av att ombilda Levaxinets T4 till T3 eller att cellerna inte klarar av att ta emot och utnyttja den syntetiska varianten.
Nu har det kommit nya rön genom en intressant studie som har utförts av den svenska endokrinologen Stefan Sjöberg. Han utgick från sju kvinnor som inte mådde bättre, trots behandling med Levaxin och trots normala sköldkörtelhormonnivåer i blodet.
Hans teori är att det T3, som omvandlats från Levaxinet, inte kan ta sig igenom blodhjärnbarriären och därför inte når hjärnan och nervsystemet. Detta har han kunnat visa genom att ta prov på ryggmärgsvätskan, där nivåerna av T3 var fortsatt låga trots tillräckliga mängder i blodet.
Läkemedlet Liothyronin innehåller T3 och det, ensamt eller i kombination med Levaxin, kan då tillföra hormoner som kroppen kan tillgodogöra sig. Liothyronin är en medicin som varje läkare kan skriva ut, även om det inte verkar som om alla läkare känner till den.
Flera studier visar på fördelarna med kombinationsbehandling av T3/Liothyronin och T4/Levaxin, men det verkar ännu vara långt innan det ses som en självklarhet inom sjukvården att erbjuda Liothyronin i de fall patienternas symtom kvarstår trots behandling med Levaxin.
Det är bara att hoppas att de nya rönen kan stimulera till ytterligare forskning och en generösare attityd gentemot de patienter som inte får någon hjälp av Levaxinet!
1177: Liothyronin
Fass om Liothyronin
Hypo2.info om nya studier på Liothyronin
Hypo2.info: Ny studie: Omvandlat T3 från Levaxin passerar inte blodhjärnbarriären
Hypo2.info: Därför behöver många tillägg av T3 för att återfå hälsan
Expressen, februari 2011: "Nu är jag glad och orkar igen"
Thyroid: Liothyronin
Eva´s blogg: T3 Liothyronin
Nycomed om Liothyronin
Läkemedelsverkets produktresumé: Liothyronin
Thyroid.se: Jag själv som forskningsobjekt, eller hjälper verkligen T3
Thyroid.se: Resultatet av T3-tillägg, två år senare
Dagens Medicin, Mats Reimers blogg: Är tillägg av T3 bättre än bara T4?
Naturligt sköldkörtelextrakt
Många vittnar om att de inte blivit bättre med hjälp av de syntetiska medicinerna (Levaxin, Euthyrox, Liothyronin). De berättar om många års sjukdom med mycket dålig livskvalitet tills de "fick sina liv tillbaka", efter att ha bytt ut de syntetiska medicinerna mot naturligt tillskott av sköldkörtelhormon.
De naturliga varianterna består av sköldkörtelextrakt från naturligt uppfödda grisar. Till skillnad mot de syntetiska varianterna (som bara innehåller T4 eller T3) innehåller de naturliga medicinerna samtliga sköldkörtelhormoner som den friska sköldkörteln producerar: T1, T2, T3, T4 och calcitonin.
Det är mer likt de kroppsegna hormonerna och verkar därför lättare kunna utnyttjas av kroppen, även i de fall de syntetiska medicinerna inte kan det.
För att få tillgång till dessa naturliga sköldkörtelhormon måste läkaren skriva en ansökan till Läkemedelsverket och ansöka om en licens för dig. Detta måste sedan upprepas varje år, trots att behandlingen är livslång.
Många väljer att istället åka utomlands, tex till Finland, där kunniga läkare och ett enklare system ger tillgång till den nödvändiga medicinen- om man har råd och ork tillräckligt. Andra chansar på att köpa preparat från hälsokostbranchen eller "muskelbyggar"-världen.
De naturliga hormonerna är inget nytt påfund, vilket man skulle kunna tro när man inser svårigheterna med att få tag på preparatet, utan den enda behandling som fanns fram till 60-70-talet då de syntetiska medicinerna "uppfanns".
Gunnels NDT-dagbok
Hypo2.info om naturligt sköldkörtelhormon
Sköldkörtelföreningen i Stockholm: Fakta om naturligt sköldkörtelhormon
Sköldkörtelsidan: Behandling
Wellnessguide.se: Ewa sökte vård i 14 år- fick hjälpen i Finland
Expressen, oktober 2008: Doktor Karin Munsterhjelm: "Deras allmänna energinivå har ökat"
Expressen, oktober 2008: Det var som att få livet tillbaka
Amelia, 2009: Jessica slogs för att bli frisk
2000-talets vetenskap, 4-2007, sidan 10-12: Behandling av sköldkörtelsjukdom med kroppsegna ämnen av Karin Munsterhjelm
Vägen till ett bra liv med hypotyreos typ 2
Blogg: Elins dagbok hos Sköldpaddor
Blogg: Malin och AT hos Sköldpaddor
Blogg: Malin75s dagbok hos Sköldpaddor
Dina mediciner: Monica fick hjälp med sin sköldkörtel
Dina mediciner, Sköldkörtelspecial del 1: "Torkad svinsköldkörtel kan ge galna ko-sjukan"
Sköldkörtelföreningens kommentar till artikel i Läkartidningen ang torkad svinsköldkörtel kontra levotyroxin (Levaxin) vid hypotyreos
Uppsatser.se: Prevalens och incidens av läkemedelsbehandlad hypotyreos i Sveriges län
Uttröttade binjurar/Adrenal Fatigue
En annan orsak till att behandlingen inte fungerar kan vara att binjurarna blivit "uttröttade" under sjukdomstiden och därför inte bildar tillräckligt med kortisol.
När vi är stressade skall binjurarebarken producera högre halter av kortisol och när faran sedan är över skall produktionen minska igen.
Ett mycket välanpassat system när vi levde på savannen och träffade på ett lejon, men idag när vi kan leva under en konstant stress under lång tid så innebär det att binjurarna tvingas gå på högvarv hela tiden eftersom "faran" aldrig försvinner.
När binjurarna tvingats jobba på högvarv tillräckligt länge så blir de, liksom vi, utmattade och produktionen dras ner till ett minimum.
Om man nu sätter in sköldkörtelhormoner för att stimulera ämnesomsättningen innebär det att de uttröttade binjurarna piskas på ännu mer. De producerar då högre halter ett kort tag igen, vilket förvärrar tillståndet och gör att deras produktion därefter avtar än mer.
Jag har hört många berätta om att de vid doshöjning, av till exempel Levaxin, får en kortvarigt förbättrad förmåga att fungera, men att effekten går över efter ungefär en vecka och att de då mår ännu sämre. Detta upprepas därefter vid varje höjning.
Kortisolet behövs bland annat för att trijodtyroninet/T3 skall kunna ta sig in i cellerna och om detta inte fungerar så spelar det ingen roll hur mycket T3 som finns i blodet. Om man tar Levaxin/T4 så blir effekten densamma, eftersom T4 skall omvandlas till T3 i kroppen. T3 är det aktiva hormonet som skall in i cellerna där ämnesomsättningen sker.
I Fass står det att binjurarnas funktion alltid skall kontrolleras innan man sätter in sköldkörtelhormoner, men det verkar ändå vara ovanligt att detta görs.
Expressen, juni 2010: Märta, 29: Nu orkar jag allt
Allers, nr 15-2010: Nu orkar jag rida och ta hand om min dotter Smilla
Hypo2.info om sviktande binjurar
Hypo2.info: 10 tips för starkare binjurar
Malins hypo2-blogg: 5 sätt på vilka kronisk stress ger hypotyreos-symtom
Hypo2.info: Kortison
Hypo2.info: Binjurarnas/HPA-axelns roll
Scandlab: Har du symtom på hypotyreos, fastän du tar Levaxin (T4) eller Liothyronin (T3)? Om trötta binjurar
Malins hypo2-blogg
Eva´s blogg: Binjurar/kortisol
Hälsotipset om binjurar, stress och utmattning (pdf)
Sköldkörtelsidan: Kortisolet viktigt för cellers ämnesomsättning och sockerbalansen i blodet
Sveriges fibromyalgiförbund: Testning och behandling av uttröttade binjurar
Hypoadrenia - Stress förtär oss invärtes! - orsakar depression, ångest, utbrändhet och utmattning.
Utmattning och hypotyreos- Biokemi bakom aktuell diagnos (pdf)
Nybalans för utbrända binjurar
Uttömda näringsdepåer
Kroppens näringsdepåer kan vara uttömda efter en lång tid av smygande sjukdom och kan då behöva fyllas på för att de olika systemen skall kunna börja fungera igen.
Vissa mineraler har till exempel en avgörande roll för ämnesomsättningen, genom att de ingår i vissa enzymer som behövs för att de kemiska processer som ingår i ämnesomsättningen skall fungera.
En bidragande orsak till problem med ämnesomsättningen kan alltså vara att viktiga ämnen saknas och att kroppen därför inte kan utföra sitt arbete som den borde.
Bäst är det naturligtvis om man kan fylla på med naturlig näring från en allsidig och näringsrik kost, men idag kan det vara svårare än att få i sig tillräckliga mängder än vad det var i det gamla bondesamhället då transporterna var korta och gödseln äkta.
Vissa fakta talar för att våra åkerjordar blir allt mer urlakade genom den moderna tidens effektiviserade odling med ensidig gröda, nakna jordar vintertid, konstgödning, moderna bekämpningmedel, försurning med mera och att våra livsmedel därför innehåller mindre näring än de gjorde för bara några årtionden sedan.
Om man dessutom äter mycket snabbmat, färdigmat och annan industriprocessad mat så är frågan hur mycket näring som finns kvar och kan tas upp av kroppen.
Kanske kan man som komplement till en näringsrik och varierande kost, lägga till en period med bra kosttillskott med viktiga vitaminer, mineraler, fettsyror och andra ämnen för att testa om det har någon effekt på hur man mår?
Matfusket.com
Camillas Matuppror
Kostkoll.se
Expressen, april 2011: 6 säkra om mat och psyke
Om mig
För min egen del upptäckte jag att att kunskap om olika näringsämnen var en förutsättning för att jag skulle kunna bli så bra som det är möjligt. Efter många års sjukdom var min kropp urlakad på många av de ämnen som behövs för att kroppens olika system skall kunna fungera som det är tänkt.
Med en allt lägre ämnesomsättning hade naturligtvis stressen blivit allt större i mitt liv, eftersom det blev allt svårare att klara av de krav vardagen ställde på mig. Vid stress går det åt stora mängder av tex magnesium och b-vitaminer, så det är ju inte svårt att inse att min kropp troligtvis hade låga nivåer av dessa ämnen.
Mina svåra ögonproblem (torra, grusiga, värkande ögon) minskade med Omega-7 och Omega-3 hjälpte mig att kunna tänka "klarare"....
När jag började att läsa på om olika näringsämnen och den stora roll var och en av dem spelar i kroppens alla olika processer så upptäckte jag att detta var ett fascinerande ämne!
När jag läste om magnesium upptäckte jag att väldigt många av de symtom som gäller för hypotyreos också uppstår vid magnesiumbrist och så vidare.
Näringsämnen och ämnesomsättning
Selen och zink en absolut nödvändighet för att ämnesomsättningsprocessen alls skall fungera. Brist på selen innebär till exempel att sköldkörtelhormonerna har svårt att ta sig in i cellerna där de skall göra nytta.
Magnesium, mangan, bor och järn är andra viktiga mineraler. De olika B-vitaminerna behöver också finnas i tillräcklig mängd.
Q10 är ett coenzym som spelar en viktig roll i cellernas energiomsättning. Kroppen kan själv tillverka detta, men produktionen börjar avta redan i 20-årsåldern vilket antagligen innebär att ju äldre man är desto större anledning att tillföra detta via kosten (främst feta livsmedel samt oxhjärta) eller tillskott.
Omega-3 har troligen varit en viktig förutsättning för den mänskliga hjärnans utveckling och spelar fortfarande en viktig roll för hjärnans funktion och även för ögat.
Viktigt att tänka på är att inte äta för stora mängder, särskilt av de fettlösliga vitaminerna, eftersom de kan lagras i kroppen och ställa till med skador i för stora doser.
Hypo2.info: Kosttillskott
Eva´s blogg: Mat & Näring
Eva´s blogg: VitaMineraler
Eva´s blogg: Mikronutrienter
Livsmedelsverket: Rekommenderat dagligt intag
Hälsosidorna: Optimalt dagligt intag, mineraler
Hälsosidorna: Optimalt dagligt intag, vitaminer
Livsmedelsverket: Maximalt dagligt intag, värderat som ofarligt vid långvarigt bruk
Vitaminsidan: Kort näringslära
Hälsosidorna: Mineraler och hälsa
Hälsosidorna: Vitaminer och hälsa
Hälsosidorna: Mat och hälsa- näringstabeller för olika livsmedel
Vitaminsidan: Mineraler
Vitaminsidan: Vitaminer
Vitaminsidan: Vitaminer och Mineraler
Sanna Ehdin: Vitaminer och mineraler
Nyfiken Vital: Vitaminer, kosttillskott och mineraler
Hälsosidorna: Sjukdomar- mat, näring och hälsa
Hälsosidorna: Antioxidanter
Hälsosidorna: Enzymer
Hälsosidorna: Hormoner
Scandlab: Har du jodbrist?
Hypo2.info: Jod och kaliumjodid
Vitala Nyheter: Mirakelmineral återupptäckt (om magnesium)
Magnesium och dess betydelse för hälsan: Från migrän och osteoporos till hjärtinfarkt
Immun.se: Bor
Helhetsdoktorn: Bor
Hypo2.info: Viktigt om järn
Järnkliniken: Järnets funktion i kroppen
Kostdoktorn.se: D-vitamin: Solenergi åt dig?
Expressen, september 2010: Rädda hjärnan med D-vitamin
Illustrerad vetenskap: Vitamin D är nyckeln till kroppens försvar
Vitaminsidan: Coenzym Q-10
Nyfiken Vital: Fiskolja och Omega-3
Omega-3.se: Livsmedel som innehåller Omega-3
Wikipedia: Omega 3-fettsyra
Näringsmedicinsk tidskrift: Nya rön om fiskolja och dess betydlese för hjärnan, hjärtat och lederna
Vad är Tyrosin?
Medicinsk access, nr 2-2010: Optimerat näringsintag som komplement till läkemedel
Nyfiken Vital: Rätt kost för hjärnan
Expressen, mars 2010: Åtta saker din hjärna älskar
Zahrassida.se: Nästintill alla sjukdomar härstammar från tarmen...
NMTF: Yrkesförbundet för terapeuter som arbetar med näringsmedicinsk behandling
Saker att undvika
Malins hypo2-blogg: Toxiner och hur de påverkar metabolismen
Malins hypo2-blogg: Jästextrakt och glutamat
Nyfiken Vital: Sötningsmedlet Aspartam kanske skadar hjärnan
Flour är ett ämne som kan påverka sköldkörtelns funktion, då flouratomen är mycket lik jodatomen och tar dess plats vilket då kan försvåra upptaget av jod och alltså leda till en försämrad funktion av sköldkörteln.
Eva´s blogg: Fluor vs Fluor
Eva´s blogg: Fluor
Britt-Marie Toregard: Fluor förgiftar
Doktor Dahlqvists blogg: Fluor- ett gift
2000-talets vetenskap: Fluorsköljning- en religion
Flouren inom tandvården är ett cellgift
Kvicksilver.org: Varning för fluor!
Klokast: Fluor
Epoch Times, december 2009: Dags att ifrågasätta Fluor?
Naturvårdsverket: Fluor
Annat
MåBra, mars 2011: Alltid trött? Här är de vanligaste orsakerna
|
