Hypotyreos.se är i första hand skapad för att vara ett stöd för:

 

Dig som har fått diagnos och behandling för hypotyreos, men fortfarande mår dåligt och har låg livskvalitet.

 

eller

 

Dig som felaktigt fått en "trötthetsdiagnos", istället för hypotyreos.  (Läs Kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, ME, depression, utmattningssyndrom eller varför inte  hypokondri)

 

eller

 

Dig som är oförklarligt trött, men av läkarna fått reda på att proverna visar att "allt är bra".

 

eller

 

Dig som är orolig för någon i din närhet. Någon som antingen inte själv orkar ta tag i problemet eller som inte har fått den hjälp som behövs av vården.

 

__________________

 

 

Hypotyreos.se har som ambition att sprida kunskap om hypotyreos, så att fler drabbade skall kunna få behandling för sina besvär.

 

Sajten är inte medicinskt granskad och är absolut inget alternativ till sjukvård för den som är sjuk!!!

 

Innehållet är till största delen hämtat på nätet och bör alltså läsas med sunt förnuft och kritiska ögon.

 

Förhoppningen är att den ökade kunskapen om hur sköldkörteln fungerar och hur behandlingen går till, skall kunna leda till en bättre dialog vid det läkarbesök som självklart bör företas vid oro för den egna hälsan.

 

__________________

 

 

För den som vill stötta kampen för en bättre hypotyreosvård har jag några förslag:

 

Skriv på:

 

Den internationella petitionen för en bättre hypotyreosvård. Texten är på engelska, men en svensk översättning finns.

 

Ann-Sofies namninsamling för att få upp sjukvårdens ögon för hur många som lider.

 

 

Gå med

 

Facebook-gruppen Stoppa felbehandlingen av Hypotyreos

 

 

Bli medlem:

 

Sköldkörtelföreningen bedriver ett mycket aktivt arbete för att påverka utvecklingen av sköldkörtelvården. 

 

Hypo2.info är en nyare förening med höga ambitioner.

 

 

Besvara:

 

Sköldkörtelföreningens undersökning med insamling av patient-berättelser

 

Alla som har diagnos på en sköldkörtelsjukdom kan besvara den. Inget krav på medlemsskap!

 

Ju fler som deltar, desto bättre underlag för det framtida arbetet!

 

___________________

 

 

Några särskilt intressanta sidor jag gärna vill tipsa om:

 

Hypo2.info - När låg metabolism inte kan avläsas i blodet 

 

Forum:

Turtles sköldkörtelforum

Thyroid.se 

Hypo2.info

 


Bloggar:

Sköldkörtelsidan

Sköldpaddor 

Evas blogg

Malins hypo2-dagbok

Annas liv

Min kamp

Kicki- Tyreoidit

 

____________________

 

 

Medicinsk access: Hög tid att förbättra hypotyreosvården

 

Gunnels NDT-dagbok

 

Karin Munsterhjelm, specialist i allmänmedicin, Finland: Hypotyreos förr och nu – en genomgång

 

2000-talets vetenskap, 4-2007, sidan 10-12: Behandling av sköldkörtelsjukdom med kroppsegna ämnen av Karin Munsterhjelm

 

Sköldkörtelföreningen i Stockholm: Om Bo Wikland och hans stora insats för patienter med hypotyreos

 

Wellnessguide.se: Kvinnor nekas behandlingen som gör dem friska

 

HD, september 2009: 14 års kamp för rätt diagnos

 

HD, september 2009: De blir sjukvårdsnomader

 

Sköldkörtelföreningen: Minnesanteckningar från föreläsning med Dr Mark Starr, 10 september 2009

 
 

 

Chalmers, Kemi- och Bioteknik: Utmattning och hypotyreos- Biokemi bakom aktuell diagnos

 

Sköldpaddor: Sjuk vård (inte sjukvård) 

 

Wellnessguide.se: När skall läkarna uppdatera sina kunskaper?

 

Hypotyreos-

diagnos och behandling

 

 

 

 

 

Diagnos

 

Dagens helt dominerande metod för att ställa diagnos på hypotyreos är att ta ett blodprov, där halterna av sköldkörtelhormonen tyroxin/T4 och TSH undersöks.

 

Låga halter av tyroxin/T4 (fritt T4) tillsammans med en för hög halt av TSH gör att man får diagnosen hypotyreos.

 

Innan det fanns andra metoder för att konstatera sjukdomen så var det läkarens skicklighet i att urskilja och bedöma symtom som gav diagnosen. Genom utbildning och erfarenhet lärde sig läkaren att känna igen de symtom som sammantaget gav bilden av en alltför låg ämnesomsättning.

 

Sedan kom metoden med att samla urin under ett dygn och mäta sköldkörtelnivåerna i urinen. Idag verkar detta bara göras av ett privat företag som skickar proverna till laboratorium utomlands.

 

Idag verkar det vara så att för de allra flesta läkare är det blodproven som räknas och om de visar värden som ligger inom referens, kan det vara svårt för patienten att få hjälp även om symtomen är tydliga. Det enda symtom som är unikt för hypotyreos är myxödem och det verkar inte ens ingå i utbildningen för blivande läkare, åtminstone inte på alla lärosäten.

 

I forskningssyfte har en svensk läkare använt sig av ryggmärgsprov för att bedöma halten av sköldkörtelhormon hos några patienter som inte blivit hjälpta trots gängse behandling.

Han har då upptäckt att även om det finns tillräckligt med sköldkörtelhormon i blodet, så innebar det inte att det fanns tillräckligt i hjärnan och nervsystemet. Kanske kan detta leda till andra diagnosmetoder framöver?

 

 

 

Vad visar proverna?


Förenklat kan man beskriva processen så här: När halten av T4 har blivit för låg i blodet ger hypofysen signal om att halten av TSH skall ökas i blodet. Den högre TSH-halten är i sin tur en signal till sköldkörteln om att den skall producera mer T4. Är sköldkörteln frisk så ökar då halten av T4 i blodet och TSH-halten kan minskas igen.


Vid hypotyreos har sköldkörteln inte möjlighet att öka halten av T4 tillräckligt mycket och därför blir halten av TSH liggande på en hög nivå.

 

Ju högre halt av TSH, desto sjukare patient enligt skolmedicinen, men i och med de de möjligheter Internet inneburit för den drabbade att själv söka efter kunskap och träffa andra med liknande problem har det blivit uppenbart att TSH-värdet inte är det "sanna" mått som det utger sig för att vara.


En orsak har varit att referensvärdet har varit allt för generöst och friskförklarat drabbade som inte har kunnat få behandling förrän deras blodvärden blivit sämre. Att referensvärdet varierat kraftigt både mellan olika laboratorier, olika landsting och över tid gör det tydligt att det är ett trubbigt verktyg för läkarnas diagnostisering. 


Varken halten av TSH eller T4 säger egentligen så mycket om graden av sjukdom, vilket många som blivit friskförklarade med "fina värden" kan vittna om.


Det T4 som finns i blodet skall nämligen omvandlas till hormonet trijodthyronin/T3 i kroppen. T3 tas det sällan prov på eftersom bristen inte syns förrän ganska sent i sjukdomsutvecklingen och läkarna ofta anser att det inte tillför något.

 

T3 är det "aktiva" hormonet och det skall ta sig in i de enskilda cellerna där ämnesomsättningen sker. Ny svensk forskning har just kunnat visa på att det T3 som omvandlas från Levaxin kan ha problem att ta sig igenom blodhjärnbarriären och att halterna i hjärnan och nervsystemet därför kan vara fortsatt låga, trots att halten i blodet har återgått till det normala. Detta ger en viss upprättelse till alla de patienter som blivit förklarade friska eller "euthyroida" trots att alla besvär kvarstår!


Den vanligaste orsaken till hypotyreos är en autoimmun inflammation, dvs att kroppens försvar attackerar den egna sköldkörteln. För att ta reda på om detta är orsaken kan man testa om det finns en viss typ av antikroppar - antikroppar mot tyreoideaperoxidas, TPO-antikroppar.

 

Från hösten 2009 skall det förhoppningsvis vara lättare att få en diagnos, då en av Sveriges ledande endokrinologer nu rekommenderar att behandling skall kunna prövas för de patienter som har symtom och som har ett referensvärde på över ca 2,5.

 

Detta är positivt för den stora grupp som tidigare varit tvungna att invänta ytterligare försämring och ett TSH-värde på minst 4, 5 eller till och med 10 innan de fått pröva behandling!

 

Trots sänkningen kommer det fortfarande att finnas patienter som blir utan den behandling som skulle kunna ge dem tillbaka hälsan och livskvaliteten, men det är absolut ett steg åt rätt håll!

 

 

1177: TSH

 

Webbdoktorn, svenska YLE i Finland: T4 och TSH- vad betyder de?

 
 

 

Hypo2.info: Ny TSH-gräns

 

 

Medicinsk access: Hög tid att förbättra hypotyreosvården

 
 
 
 
 
 
 
 
 

 

 

 

 

 

Behandling och egenvård


 

Levaxin/T4

 

Hypotyreos behandlas med läkemedel som skall kompensera för den låga eller uteblivna produktionen av sköldkörtelhormon.

 

Den medicin som oftast används heter Levaxin och innehåller syntetiskt tyroxin, T4, som skall omvandlas till det mer aktiva hormonet trijodtyronin, T3, i kroppen. Läkemedlet Euthyrox innehåller samma substans.

 

Behandlingen inleds med en låg dos som sedan höjs successivt, oftast var fjärde till var sjätte vecka, tills man kommer upp i den dos som är lagom för patienten.

Vilken dos som är lagom skall avgöras dels av hur man mår av behandlingen, dels genom att läkaren regelbundet mäter hormonhalten i blodet. Tyvärr har alltför många erfarenheten att blodproverna tillmäts en allt för stor betydelse och att den kliniska bedömningen och patientens uppgifter om den egna statusen inte ges samma tyngd. Detta är ett problem då hormonnivåerna i blodet relativt snabbt återställs, men inte säger någonting alls om hur mycket av dem som kroppen klarar av att tillgodogöra sig.    

Vissa läkare verkar också nöja sig med att TSH-värdet åter hamnar "inom referens", medan en välkänd endokrionolog har gett utryck för att man bör sträva efter att komma ner till 1,0 (0,5-2,0) enligt en artikel från Primärvårdsnytt nedan.

Det blir inte enklare av att det är en ganska långsam process att öka nivåerna i cellerna där effekten visar sig. Det kan dröja 6-12 månader efter det att blodproverna visat normala värden, innan patienten känner av förbättringen fullt ut och har tillgång till en normal hjärnfunktion igen- och detta under förutsättning att kroppen alls kan utnyttja tillskottet som nu cirkulerar i blodet. 

  

Om allt fungerar som det skall och man kommit upp i en dos som är lagom, det vill säga att värdena åter är normala och att symtomen gått tillbaka, brukar det räcka med att man går på kontroll ungefär en gång om året eller vartannat år för att kontrollera sina sköldkörtelvärden och kontrollera sköldkörtelns status.

  

Läkarna verkar ofta anse att "fallet är avslutat" eller med läkarens ord "patienten är euthyroid" redan när hormonnivåerna i blodet nått en önskvärd siffra, vilket har gjort att många patienter har upptäckt att det är bra att vara påläst och inte ge sig om man fortfarande har symtomen kvar och inte har fått den lindring man borde fått.

  

1177: Läkemedel vid hypotyreos

  

1177: Levaxin

 

1177: Euthyrox

 

Fass om Levaxin

   

Fass om Euthyrox 

    

Thyroid.se om Levaxin

 

Läkemedelsverkets produktresumé: Levaxin

 

Nycomed om Levaxin

 

Nycomed: Behandling med sköldkörtelhormon (broschyr i pdf)


Thyroid.se, mars 2005: Hur behandlar vi hypotyreos idag ? Är det någon skillnad på olika preparat? Blir alla bra?

   

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd: Hypotyreos

  

Hypo2.info: Artikel om TSH ur Primärvårdsnytt

Hypo2.info: Går du på Levaxin men har fortfarande symtom?

   

 

 

 

Liothyronin/T3


Under lång tid har standardmedicinen varit Levaxin/T4. Patienter som inte blivit bättre trots medicineringen, har ofta bara fått besked om att blodproverna visar att allt är "bra" och att det kan ta tid innan full effekt uppnås. Så är det och många verkar få god hjälp av Levaxinet när dosen väl är inställd och kroppen haft tid att återhämta sig från de låga hormonnivåerna.

 

Tyvärr är inte Levaxinet det universalmedel som sjukvården valt att tro och många verkar fortsätta att må dåligt även efter flera år med "bra" värden i blodet. 

 

Detta kan bero på att T4 är en sorts lagringshormon som i kroppen skall omvandlas till T3 som är det aktiva hormonet som skall höja cellernas ämnesomsättning. Särskilt för hjärnan är detta viktigt, eftersom där finns stora mängder av T3-receptorer. Kanske skulle detta kunna vara förklaringen till att så många fortsätter att vara "hjärntrötta" trots behandling?

 

Det  har funnits olika teorier om varför Levaxinet inte fungerar för alla och att det skulle kunna vara så att vissa inte klarar av att ombilda Levaxinets T4 till T3 eller att cellerna inte klarar av att ta emot och utnyttja den syntetiska varianten.

Nu har det kommit nya rön genom en intressant studie som har utförts av den svenska endokrinologen Stefan Sjöberg. Han utgick från sju kvinnor som inte mådde bättre, trots behandling med Levaxin och trots normala sköldkörtelhormonnivåer i blodet.

 

Hans teori är att det T3, som omvandlats från Levaxinet, inte kan ta sig igenom blodhjärnbarriären och därför inte når hjärnan och nervsystemet. Detta har han kunnat visa genom att ta prov på ryggmärgsvätskan, där nivåerna av T3 var fortsatt låga trots tillräckliga mängder i blodet. 

 

Läkemedlet Liothyronin innehåller T3 och det, ensamt eller i kombination med Levaxin, kan då tillföra hormoner som kroppen kan tillgodogöra sig. Liothyronin är en medicin som varje läkare kan skriva ut, även om det inte verkar som om alla läkare känner till den.

 

Flera  studier visar på fördelarna med kombinationsbehandling av T3/Liothyronin och T4/Levaxin, men det verkar ännu vara långt innan det ses som en självklarhet inom sjukvården att erbjuda Liothyronin i de fall patienternas symtom kvarstår trots behandling med Levaxin.

 

Det är bara att hoppas att de nya rönen kan stimulera till ytterligare forskning och en generösare attityd gentemot de patienter som inte får någon hjälp av Levaxinet!

 

 

 

1177: Liothyronin

 

Fass om Liothyronin

 

Hypo2.info om nya studier på Liothyronin

 

Hypo2.info: Ny studie: Omvandlat T3 från Levaxin passerar inte blodhjärnbarriären

 

Hypo2.info: Därför behöver många tillägg av T3 för att återfå hälsan

 

Expressen, februari 2011: "Nu är jag glad och orkar igen"

 

Thyroid: Liothyronin

 

Eva´s blogg: T3 Liothyronin

 

Nycomed om Liothyronin

 

Läkemedelsverkets produktresumé: Liothyronin

 

Thyroid.se: Jag själv som forskningsobjekt, eller hjälper verkligen T3

 

Thyroid.se: Resultatet av T3-tillägg, två år senare

 

Dagens Medicin, Mats Reimers blogg: Är tillägg av T3 bättre än bara T4?

 

 

 

 

 

Naturligt sköldkörtelextrakt

 

Många vittnar om att de inte blivit bättre med hjälp av de syntetiska medicinerna (Levaxin, Euthyrox, Liothyronin). De berättar om många års sjukdom med mycket dålig livskvalitet tills de "fick sina liv tillbaka", efter att ha bytt ut de syntetiska medicinerna mot naturligt tillskott av sköldkörtelhormon.

 

De naturliga varianterna består av sköldkörtelextrakt från naturligt uppfödda grisar. Till skillnad mot de syntetiska varianterna (som bara innehåller T4 eller T3) innehåller de naturliga medicinerna samtliga sköldkörtelhormoner som den friska sköldkörteln producerar: T1, T2, T3, T4 och calcitonin.

 

Det är mer likt de kroppsegna hormonerna och verkar därför lättare kunna utnyttjas av kroppen, även i de fall de syntetiska medicinerna inte kan det.

 

För att få tillgång till dessa naturliga sköldkörtelhormon måste läkaren skriva en ansökan till Läkemedelsverket och ansöka om en licens för dig. Detta måste sedan upprepas varje år, trots att behandlingen är livslång.

 

Många väljer att istället åka utomlands, tex till Finland, där kunniga läkare och ett enklare system ger tillgång till den nödvändiga medicinen- om man har råd och ork tillräckligt. Andra chansar på att köpa preparat från hälsokostbranchen eller "muskelbyggar"-världen.

 

De naturliga hormonerna är inget nytt påfund, vilket man skulle kunna tro när man inser svårigheterna med att få tag på preparatet, utan den enda behandling som fanns fram till 60-70-talet då de syntetiska medicinerna "uppfanns".

 

 

 

Gunnels NDT-dagbok

 

Hypo2.info om naturligt sköldkörtelhormon


Sköldkörtelföreningen i Stockholm: Fakta om naturligt sköldkörtelhormon 

  
Sköldkörtelsidan: Behandling

 

Wellnessguide.se: Ewa sökte vård i 14 år- fick hjälpen i Finland

  
Expressen, oktober 2008: Doktor Karin Munsterhjelm: "Deras allmänna energinivå har ökat"

  
Expressen, oktober 2008: Det var som att få livet tillbaka

 

Amelia, 2009: Jessica slogs för att bli frisk


2000-talets vetenskap, 4-2007, sidan 10-12: Behandling av sköldkörtelsjukdom med kroppsegna ämnen av Karin Munsterhjelm

 

Vägen till ett bra liv med hypotyreos typ 2

 

Blogg: Elins dagbok hos Sköldpaddor

 

Blogg: Malin och AT hos Sköldpaddor

 

Blogg: Malin75s dagbok hos Sköldpaddor

 

Dina mediciner: Monica fick hjälp med sin sköldkörtel

 

Dina mediciner, Sköldkörtelspecial del 1: "Torkad svinsköldkörtel kan ge galna ko-sjukan"


Sköldkörtelföreningens kommentar till artikel i Läkartidningen ang torkad svinsköldkörtel kontra levotyroxin (Levaxin) vid hypotyreos

 

Uppsatser.se: Prevalens och incidens av läkemedelsbehandlad hypotyreos i Sveriges län

 

 

 

 

 

Uttröttade binjurar/Adrenal Fatigue


En annan orsak till att behandlingen inte fungerar kan vara att binjurarna blivit "uttröttade" under sjukdomstiden och därför inte bildar tillräckligt med kortisol.

 

När vi är stressade skall binjurarebarken producera högre halter av kortisol och när faran sedan är över skall produktionen minska igen.

 

Ett mycket välanpassat system när vi levde på savannen och träffade på ett lejon, men idag när vi kan leva under en konstant stress under lång tid så innebär det att binjurarna tvingas gå på högvarv hela tiden eftersom "faran" aldrig försvinner.

 

När binjurarna tvingats jobba på högvarv tillräckligt länge så blir de, liksom vi, utmattade och produktionen dras ner till ett minimum.

 

Om man nu sätter in sköldkörtelhormoner för att stimulera ämnesomsättningen innebär det att de uttröttade binjurarna piskas på ännu mer. De producerar då högre halter ett kort tag igen, vilket förvärrar tillståndet och gör att deras produktion därefter avtar än mer. 

 

Jag har hört många berätta om att de vid doshöjning, av till exempel Levaxin, får en kortvarigt förbättrad förmåga att fungera, men att effekten går över efter ungefär en vecka och att de då mår ännu sämre. Detta upprepas därefter vid varje höjning.

 

Kortisolet behövs bland annat för att trijodtyroninet/T3 skall kunna ta sig in i cellerna och om detta inte fungerar så spelar det ingen roll hur mycket T3 som finns i blodet. Om man tar Levaxin/T4 så blir effekten densamma, eftersom T4 skall omvandlas till T3 i kroppen. T3 är det aktiva hormonet som skall in i cellerna där ämnesomsättningen sker. 

  

I Fass står det att binjurarnas funktion alltid skall kontrolleras innan man sätter in sköldkörtelhormoner, men det verkar ändå vara ovanligt att detta görs. 

 

 

Expressen, juni 2010: Märta, 29: Nu orkar jag allt

 

Allers, nr 15-2010: Nu orkar jag rida och ta hand om min dotter Smilla

 

Hypo2.info om sviktande binjurar

 

Hypo2.info: 10 tips för starkare binjurar

 

Malins hypo2-blogg: 5 sätt på vilka kronisk stress ger hypotyreos-symtom

 

Hypo2.info: Kortison

 

Hypo2.info: Binjurarnas/HPA-axelns roll

 

Scandlab: Har du symtom på hypotyreos, fastän du tar Levaxin (T4) eller Liothyronin (T3)? Om trötta binjurar

 

Malins hypo2-blogg

 

Eva´s blogg: Binjurar/kortisol

 

Hälsotipset om binjurar, stress och utmattning (pdf)

 

Sköldkörtelsidan: Kortisolet viktigt för cellers ämnesomsättning och sockerbalansen i blodet

 

Sveriges fibromyalgiförbund: Testning och behandling av uttröttade binjurar


Hypoadrenia - Stress förtär oss invärtes! - orsakar depression, ångest, utbrändhet och utmattning.

 

Utmattning och hypotyreos- Biokemi bakom aktuell diagnos (pdf)

 

Nybalans för utbrända binjurar

 

 

 

 

Uttömda näringsdepåer

 

Kroppens näringsdepåer kan vara uttömda efter en lång tid av smygande sjukdom och kan då behöva fyllas på för att de olika systemen skall kunna börja fungera igen.

 

Vissa mineraler har till exempel en avgörande roll för ämnesomsättningen, genom att de ingår i vissa enzymer som behövs för att de kemiska processer som ingår i ämnesomsättningen skall fungera.

 

En bidragande orsak till problem med ämnesomsättningen kan alltså vara att viktiga ämnen saknas och att kroppen därför inte kan utföra sitt arbete som den borde.

 

Bäst är det naturligtvis om man kan fylla på med naturlig näring från en allsidig och näringsrik kost, men idag kan det vara svårare än att få i sig tillräckliga mängder än vad det var i det gamla bondesamhället då transporterna var korta och gödseln äkta.

 

Vissa fakta talar för att våra åkerjordar blir allt mer urlakade genom den moderna tidens effektiviserade odling med ensidig gröda, nakna jordar vintertid, konstgödning, moderna bekämpningmedel, försurning med mera och att våra livsmedel därför innehåller mindre  näring än de gjorde för bara några årtionden sedan.

 

Om man dessutom äter mycket snabbmat, färdigmat och annan industriprocessad mat så är frågan hur mycket näring som finns kvar och kan tas upp av kroppen.

 

Kanske kan man som komplement till en näringsrik och varierande kost, lägga till en period med bra kosttillskott med viktiga vitaminer, mineraler, fettsyror och andra ämnen för att testa om det har någon effekt på hur man mår?

 

 

Matfusket.com

 

Camillas Matuppror

 

Kostkoll.se

 

Expressen, april 2011: 6 säkra om mat och psyke

 

 

 

Om mig

 

För min egen del upptäckte jag att att kunskap om olika näringsämnen var en förutsättning för att jag skulle kunna bli så bra som det är möjligt. Efter många års sjukdom var min kropp urlakad på många av de ämnen som behövs för att kroppens olika system skall kunna fungera som det är tänkt.

 

Med en allt lägre ämnesomsättning hade naturligtvis stressen blivit allt större i mitt liv, eftersom det blev allt svårare att klara av de krav vardagen ställde på mig. Vid stress går det åt stora mängder av tex magnesium och b-vitaminer, så det är ju inte svårt att inse att min kropp troligtvis hade låga nivåer av dessa ämnen.

 

Mina svåra ögonproblem (torra, grusiga, värkande ögon) minskade med Omega-7 och Omega-3 hjälpte mig att kunna tänka "klarare".... 

 

När jag började att läsa på om olika näringsämnen och den stora roll var och en av dem spelar i kroppens alla olika processer så upptäckte jag att detta var ett fascinerande ämne!

När jag läste om magnesium upptäckte jag att väldigt många av de symtom som gäller för hypotyreos också uppstår vid magnesiumbrist och så vidare.

 

 

 

Näringsämnen och ämnesomsättning

 

Selen och zink en absolut nödvändighet för att ämnesomsättningsprocessen alls skall fungera. Brist på selen innebär till exempel att sköldkörtelhormonerna har svårt att ta sig in i cellerna där de skall göra nytta.

 

Magnesium, mangan, bor och järn är andra viktiga mineraler. De olika B-vitaminerna behöver också finnas i tillräcklig mängd.

 

Q10 är ett coenzym som spelar en viktig roll i cellernas energiomsättning. Kroppen kan själv tillverka detta, men produktionen börjar avta redan i 20-årsåldern vilket antagligen innebär att ju äldre man är desto större anledning att tillföra detta via kosten (främst feta livsmedel samt oxhjärta) eller tillskott.

 

Omega-3 har troligen varit en viktig förutsättning för den mänskliga hjärnans utveckling och spelar fortfarande en viktig roll för hjärnans funktion och även för ögat.

 

Viktigt att tänka på är att inte äta för stora mängder, särskilt av de fettlösliga vitaminerna, eftersom de kan lagras i kroppen och ställa till med skador i för stora doser.

 


 

Hypo2.info: Kosttillskott

Eva´s blogg: Mat & Näring

Eva´s blogg: VitaMineraler

Eva´s blogg: Mikronutrienter

 

 

Livsmedelsverket: Rekommenderat dagligt intag

Hälsosidorna: Optimalt dagligt intag, mineraler 

Hälsosidorna: Optimalt dagligt intag, vitaminer

Livsmedelsverket: Maximalt dagligt intag, värderat som ofarligt vid långvarigt bruk

 

 

Vitaminsidan: Kort näringslära

Hälsosidorna: Mineraler och hälsa

Hälsosidorna: Vitaminer och hälsa

Hälsosidorna: Mat och hälsa- näringstabeller för olika livsmedel

Vitaminsidan: Mineraler

Vitaminsidan: Vitaminer

Vitaminsidan: Vitaminer och Mineraler

Sanna Ehdin: Vitaminer och mineraler

Nyfiken Vital: Vitaminer, kosttillskott och mineraler

Hälsosidorna: Sjukdomar- mat, näring och hälsa

 

 

Hälsosidorna: Antioxidanter

Hälsosidorna: Enzymer

Hälsosidorna: Hormoner

 

 

Scandlab: Har du jodbrist?

Hypo2.info: Jod och kaliumjodid

 

 

Vitala Nyheter: Mirakelmineral återupptäckt (om magnesium)

Magnesium och dess betydelse för hälsan: Från migrän och osteoporos till hjärtinfarkt

 

 

Immun.se: Bor

Helhetsdoktorn: Bor

 

 

Hypo2.info: Viktigt om järn

Järnkliniken: Järnets funktion i kroppen

 

 

Kostdoktorn.se: D-vitamin: Solenergi åt dig?

Expressen, september 2010: Rädda hjärnan med D-vitamin

Illustrerad vetenskap: Vitamin D är nyckeln till kroppens försvar

 

 

Vitaminsidan: Coenzym Q-10

 

 

Nyfiken Vital: Fiskolja och Omega-3

Omega-3.se: Livsmedel som innehåller Omega-3

Wikipedia: Omega 3-fettsyra

Näringsmedicinsk tidskrift: Nya rön om fiskolja och dess betydlese för hjärnan, hjärtat och lederna

 

 

Vad är Tyrosin?

 

 

Medicinsk access, nr 2-2010: Optimerat näringsintag som komplement till läkemedel

 

 

Nyfiken Vital: Rätt kost för hjärnan

Expressen, mars 2010: Åtta saker din hjärna älskar

 

 

Zahrassida.se: Nästintill alla sjukdomar härstammar från tarmen...

 

 

 

 

NMTF: Yrkesförbundet för terapeuter som arbetar med näringsmedicinsk behandling

 

 

 

Saker att undvika

 

 

Malins hypo2-blogg: Toxiner och hur de påverkar metabolismen

 

Malins hypo2-blogg: Jästextrakt och glutamat

 

Nyfiken Vital: Sötningsmedlet Aspartam kanske skadar hjärnan

 

 

 

Flour är ett ämne som kan påverka sköldkörtelns funktion, då flouratomen är mycket lik jodatomen och tar dess plats vilket då kan försvåra upptaget av jod och alltså leda till en försämrad funktion av sköldkörteln.

 

 

Eva´s blogg: Fluor vs Fluor

 

Eva´s blogg: Fluor

 

Britt-Marie Toregard: Fluor förgiftar

 

Doktor Dahlqvists blogg: Fluor- ett gift

 

2000-talets vetenskap: Fluorsköljning- en religion

 

Flouren inom tandvården är ett cellgift

 

Kvicksilver.org: Varning för fluor!

 

Klokast: Fluor

 

Epoch Times, december 2009: Dags att ifrågasätta Fluor?

 

Naturvårdsverket: Fluor

 

 

 

 

Annat

 

 

MåBra, mars 2011: Alltid trött? Här är de vanligaste orsakerna

 

 

 

Symtom 

 

Symtomen är varierande och oftast diffusa.

 

Man känner att ”något är fel”, men förstår inte riktigt vad.

 

Tidiga symtom kan vara ökad trötthet eller nedsatt ork och en tendens till att snabbt få mjölksyra.

 

Symtomen blir efter hand både fler och svårare

 

 

Vanliga symtom är:

 

Kronisk trötthet, utmattning, depression, sömnproblem, dålig återhämtningsförmåga, dålig uthållighet....

 

Huvudvärk, migrän, glömska, "hjärndimma", koncentrationssvårigheter, tankesvårigheter, förvirring....

 

Panikattacker, fobier, personlighetsförändringar, humörsvängningar, lättare psykoser....

 

Låg kroppstemperatur, frusenhet, svårigheter att stå ut med kyla och/eller värme, känslighet för solljus, kallsvettningar, kalla händer och fötter....

 

Muskelvärk, ledvärk, muskelkramper, ledstelhet, stickningar i händer, domningar i fötter, "kuddar" under fötterna, svullnader, reumatisk värk....

 

Torr och fjällig hud, utslag, eksem, akne, pigmentation i hudveck, sämre hårkvalitet, ökat håravfall, bortfall av yttersta delarna av ögonbrynen, glåmigt ansiktsuttryck, svullnader under ögonen, ”tunga” ögonlock....

 

Syn- och hörselproblem, tinnitus,  torra/grusiga ögon, överkänlighet för ljud och ljus, yrsel....

 

Halsont, heshet, grövre röst, muntorrhet....

 

PMS, värk före och under menstruation, kramper vid menstruation, rikliga menstruationer, utebliven menstruation, nedsatt fruktsamhet, återkommande urinvägsinfektioner, nedsatt sexlust....

 

Nedsatt aptit, oförklarliga viktändringar, fetma, förstoppning, IBS, saltsug, sötsug, matallergier....

 

Försvagad puls, hjärtklappning, långsam hjärtrytm, astma, andfåddhet....

 

Åderförkalkning, högt kolesterol, lågt blodsocker....

 

Myxödem är det enda symtom som bara finns vid hypotyreos.

 

 

Sköldkörtelföreningens checklista: Hypotyreos-symtom och tecken


Thyroid.se: Vanliga symptom


Sköldkörtelsidan: Symtom

 

Sköldkörtelföreningen: Om depression och sköldkörteln


Scandlab: Trött? Utbränd? Värk? - det kan bero på sköldkörteln.

 

Doktorn.com: Trött och utbränd? Kan vara sköldkörteln.

 

Dina Mediciner: Symtom på låg sköldkörtelfunktion


Utbrändhet kan vara sköldkörtelrubbning


Expressen, oktober 2008: Trött, håglös, problem med låg ämnesomsättning?


Aftonbladet, juli 2008: Utbrändhet ofta sköldkörtelfel

 

Läkartidningen, 2007-08-29: Kronisk trötthet och "utbrändhet"- dags att skärpa diagostiken

 

Arbetsmiljö och hälsa, november 2006: Utbrändhet var fel på sköldkörteln


Aftonbladet, augusti 2006: Trött och tjock – du kan vara sjuk

 

Thyroid.se, maj 2005: Fibromyalgi – Vitamin B12 Brist - Tyreoideasjukdom

 

Aftonbladet, april 2002: Deppig och seg? Det kan bero på din sköldkörtel

 

 

___________________

 

 

 

Sjukvårdens diagnos- och behandlingsmetoder för hypotyreos fungerar inte tillfredsställande, men trots att kunskapen om detta finns så har det  ändå inte inneburit att vården förändrats!

 

Att så många människor, i dagens samhälle, är obehandlade, underbehandlade eller felbehandlade för en, egentligen så enkel och vanlig, sjukdom är inget annat än en stor skandal!

 

Inte minst samhällsekonomiskt är detta en katastrof, vilket borde göra det till ett intressant område att förbättra, även för politiker och andra som mest ser till det krasst ekonomiska!

 

Ju fler röster som hörs i kampen för en fungerande hypotyreosvård-

desto svårare blir det att låta bli att lyssna!